Extraljus
Extraljus är ett bra val för dig som kör mycket i mörker på obelysta vägar. Här hittar du halogen-, xenon- och LED-belysning med olika ljusstyrkor och ljusbilder. Kör du mycket motorväg är en så kallad spot-ljusbild att föredra medan om du kör mycket landsväg behövs en så kallad combo, med en ljusbild som är både bred och spot. Du kan enkelt filtrera fram dina önskemål genom att använda dig av filtren nedanför. Du är även varmt välkommen att kontakta vår kundtjänst för att få hjälp med valet av extraljus.
Vanliga frågor
-
Vad är lumen och lux?
LUMEN
Ljusflöde - lm
Lumen är det absolut vanligaste måttet som används för att jämföra ljusstyrkan på olika enheter. Lumen mäter ljusflödet från en ljuskälla totalt i alla riktningar. Lumenvärdet påverkas inte av reflektorns yta eller av formen på ljuskäglan.
LUX
Illuminans - lx
Lux är ett sätt att mäta belysningsstyrka eller även kallat illuminans, en lux är definierad som en lumen per kvadratmeter (1 lux = 1 lm/m2). Man brukar säga att en lux är ljusstyrkan som krävs för att läsa en dagstidning. Lux går normalt inte att jämföra med andra tal och har därför blivit ett populärt sätt att mäta ljusstyrkan för LED-belysningar vid en specifik punkt / ett givet område, till exempel att en LED-bar kan uppnå 1 LUX vid 350 meter. Att ett extraljus uppnår 1 LUX vid ett längre avstånd betyder inte per automatik att det är ett bättre extraljus/LED-bar, ljus som en fjärrbild/bred ljusbild når oftast en kortare distans då ljuset är tänkt att lysa bredare ut mot skogen och dikeskanterna. Men lux är en effektiv enhet för att få en fingervisning om hur lång distans belysningen når i meter.
-
ECE-reglementet, Referenstal & Kapslingsklasser
Vad innebär ECE-reglementet?
All belysning till bilen inklusive extraljus måste sedan 1/1 2005 vara EU-godkända. Har du en bil som är äldre än 1/1 2005 kan man hävda att extraljusen monterats innan dess, reglerna gäller inte retroaktivt. Men det är upp till var och en hur man förhåller sig till bestämmelserna.
E-märkningen gäller både armatur med ljuskälla samt kringutrustning, allt ska vara e-märkt som helhet. E-märkningen anger inte bara ett godkännande ljusmässigt, utan också vad det är godkänt som. Bara för att en lampa är E-godkänd så kan man inte använda den till vad som helst. Felaktig kombination är olaglig. Tex. en E-märkt sidomarkeringslampa kan inte användas som ett främre positionsljus, där får enbart en E-märkt godkänd positionsljuslampa användas.
E-märkningen intygar alltså att belysningen är anpassad för rätt ändamål. Tex. kan de mest extrema extraljusen ej vara godkända på grund av att de har passerat gränsen för vad som är rimligt. Ljuset kan vara så oerhört skarpt och råkar man blicka in i en sådan på för nära håll finns risk för ögonskador. Ingen vill möta en bil med sådana ljus tända på ett backkrön. Det är därför lampor med den här räckvidden inte är E-märkta, det vill säga inte godkända. Även om de ofta säljs och används av långtradare, rallybilar och bilister i de norra delarna av landet.
Ej E-märkta billampor får alltså enligt lag ej användas i trafik. I praktiken är det dock sällan trafikpolisen har några synpunkter på E-märkningen eftersom vi i Sverige inte räknar referenstal och kan ha hur många extraljus vi vill.
Vad är ett referenstal?
Referenstal är ett värde som finns till alla E-märkta helljus och extraljus. Enligt ECE-bestämmelser får det samlade referenstalet på helljus och extraljus inte överstiga 100 på ett fordon. Referenstal finns tryckt i glaset på alla godkända lampor.
Det är också ett bra indikationsvärde på hur mycket ljus man får ur en lampa. Desto högre värde, desto mer ljus och starkare belysning. Värdet är blandning av flera mätvärden tex. styrka, räckvidd och hur långt lampan lyser i förhållande till bredden.
Sverige har ett nationellt undantag från dessa regler om referenstal, kravet på att all belysning ska vara E-märkt kvarstår dock. Det finns alltså ingen begränsning på referenstal, man kan därför installera obegränsat antal extraljus på sitt fordon.
Utomlands finns begränsningar i referenstal och därför är det en bra idé om extraljusen är urkopplingsbara om man kör utanför Sveriges gränser och överstiger referenstalets gränser.
Kaplingsklasser (IP-Klasser)
IP-skyddsklassen anger hur motståndskraftig produkten är. Detta är en internationell skyddsgrad och specificerar vilket skydd produkten har mot inträngande av fasta eller flytande främmande ämnen, t.ex. damm eller vatten.
-
Vad är kelvin?
Vitt är inte bara vitt. Färgtemperaturen avgör hur det mänskliga ögat uppfattar vitt. Ju lägre färgtemperatur som en lampa avger, desto gulare kommer ljuset att verka och tvärtom.
En hög färgtemperatur ger vad som kallas för ett kallt ljus där det vita framträder mycket skarpt och passar bra där arbete ska utföras, även på vägar. Ett högre tal innebär inte automatiskt en bättre lampa. Färgtemperaturen varierar för vilket ändamål belysningen är till för.
-
Vilka ljusbilder finns det?
Ljusbilden på ett extraljus styrs av utformningen på reflektor eller glas
- Fjärr/Bred/Flood Ger en ljusbild av samma karaktär som det vanliga helljuset men längre och bredare
- Pencil/Spot
- Combo/Kombo
Pencil ger en lång och smal ljusbild. Anävnds ofta i kombination med Fjärr/Flood extraljus.
Kombinations-ljusbild med inslag utav både pencil och flood. Det absolut vanligaste alternativet i Sverige där vi har både motorvägar där man vill ha en lång ljusbild men också mycket skogar och slingriga småvägar där man föredrar en bredare ljusbild ner i dikeskanterna.
-
Xenon, LED eller Halogen?
Halogen
Halogen har en kort livstid i jämförelse med LED och xenon (cirka 500 timmar vid normala förhållanden). Kostnaden per enhet är betydligt lägre än xenon och LED. Högre strömförbrukning och mindre ljusutsläpp jämfört med LED- och xenonlampor.
I många fall räcker Halogen i extraljus till bilen. Bor man i en tätort där de flesta vägar är upplysta kan Xenon eller LED vara överflödigt. Dock kan det vara en designfråga då Halogen har ett gult ljus och de flesta nyare bilar idag har ett vitt ljus
LED
Fördelarna med LED-belysning är många – till skillnad mot främst halogen men även xenon, har LED-belysning en mycket lång livstid och är okänslig för vibrationer. LED har även låg strömförbrukning och kort upptändningstid.
LED-belysning är speciellt bra på att skapa en enorm bredd, därav väldigt höga Lumen. Självklart finns det LED-extraljus som även har en lång ljusbild. Denna typ av lampa är generellt ganska energisnål och har långa brinntimmar. En LED-ramp ser lite annorlunda ut än vanliga extraljus men passar bilens front minst lika bra. När du har en LED-belysning kan du inte byta ut själva lampan utan du byter då ut hela belysningen.
Xenon
Xenon/HID (high intensity discharge) har längre livslängd än halogenlampor och är mer effektiva eftersom de förbrukar mindre ström (livstid upp till 6000 timmar).
Xenon är den vanligaste typen av lampa i nyare bilar. Skenets färg kan vara gult, vitt eller blått beroende på hur många kelvin lampan har. Xenon är ett väldigt bra alternativ om man söker en lång och väldigt riktad ljusbild. Ingen annan typ av lampa når samma längd som Xenon därför är den kanske det bästa alternativet för mörkerkörning i höga hastigheter. Xenonljus kan bli överflödigt om man bor i en tätort och har mycket möten då man kommer tvingas stänga av belysningen med jämna mellanrum.
-
Hur vet jag om min bil har CAN-bus?
CAN-bus står för "Controller Area Network" och är en typ av databuss som används i moderna fordon för att möjliggöra kommunikation mellan olika elektroniska enheter i bilen.
För att ta reda på om ditt fordon har CAN-bus eller inte, kan du göra följande:
- Kolla i fordonets bruksanvisning eller servicebok för att se om det nämns något om CAN-bus.
- Fråga en kvalificerad mekaniker eller fordonsexpert om ditt fordon har CAN-bus. De borde kunna ge dig information om vilka typer av kommunikationsprotokoll som används i ditt fordon.
- Kontrollera om ditt fordon har en OBD-II-port (On-Board Diagnostics II). Om det gör det, så använder det troligen CAN-bus. CAN-bus är det vanligaste kommunikationsprotokollet som används i OBD-II-system.
- Om ditt fordon har en modern instrumentbräda med digitala mätare, är chansen större att det använder CAN-bus. CAN-bus möjliggör för olika system att kommunicera med varandra och tillåter enklare och mer sofistikerad hantering av fordonets elektronik och prestanda.
För att vara säker på om din bil har CAN-bus kan du försöka hitta information i fordonets manual eller kontakta en auktoriserad verkstad för att få mer information. Du kan också försöka identifiera typen av anslutning som finns i din bil, som vanligtvis brukar vara OBD-II-porten (On-Board Diagnostic port) som finns på de flesta bilar som tillverkats efter 1996.
Om din bil har en OBD-II-port är det mycket sannolikt att den har CAN-bus eftersom detta är den typ av anslutning som används för kommunikation med OBD-II-diagnostikverktyg som ofta är utformade för att fungera med CAN-bus-protokollet.
Men om du är osäker på om din bil har CAN-bus eller inte, är det alltid bäst att kontakta en auktoriserad verkstad eller en mekaniker för att få mer information. Ibland går det även att hitta de tekniska specifikationer och dokumentation för din bil hos tillverkare.
